Har precis kommit hem från ett studiebesök hos kvinnojouren och om inte ett sånt besök får en att hata män så vet jag inte vad som skulle göra det. Funderar nästan på att bli anhängare till feministiskt initiativ men då blir man väl hotad till livet och beskylld för att hata män.

Efter att ha varit på föreläsningar om mäns våld mot kvinnor och läst en massa om våldtäckter och sånt skit så kan jag bara konstatera en sak: samhället lägger sitt fokus för att motverka våld och övergrepp på helt fel grupp. De lägger fokus på offren (kvinnorna) och uppmanar dem att inte ha på sig för korta kjolar, inte gå ensam i parken sent en kväll, inte bli så fulla att vi blir lätta våldtäcksoffer, inte vara ute när det är mörkt, inte gå hem själva från festen, inte ha på oss urringade toppar, inte det och inte det. De begränsar vår frihet och tror sig på det viset kunna minimera antalet våldtäckter. Knappast skulle samhället våga minimera mäns frihet. I en bok jag läser just nu gör författaren en jämförelsen med den vanligaste av alla brott som begås, nämligen krogvåldet. De inblandade i krogvåldet är uteslutande män. Ändå skulle samhället aldrig (under inga som helst omständigheter) uppmana män att inte dra till krogen en fredagkväll, att stanna hemma i lugnets tysta vrå och glo på tv istället. ALdrig. No fucking way. Men att säga vad tjejer ska ha på sig, vilka vägar de ska gå, inom vilka geografiska områden de ska röra sig, hur de ska bete sig - detgår bra.
 
Till och med i unga år får man från sina föräldrar höra att man alltid "ska säga nej" om man inte vill. Men hur många föräldrar är det om uppfostrar sina söner till att tolerera ett nej? Varför lägger inte samhället fokuset på gärningsmännen och uppfostrar dem till att tåla ett nej, att respektera ett nej, att inse att bara för att en tjej bär kort kjol och urringat linne så är det inte bara att tuta och köra. Varför gör inte samhället det?  Vi tjejer ska kunna gå runt helt jävla nakna utan att ens riskera att bli utsatta för övergrepp. Men så fungerar det inte idag. Frågan är varför? Jag läste nyligen att 99% av alla våldtäckter begås av män - vilket i domstol oftast brukar rättfärdigas med att skulden antingen läggs på kvinnan för att hon för kvällen var klädd på ett visst sätt eller betedde sig som att hon ville eller att "mannen inte kunde behärska sig och det bara blev så". Att en man inte kan behärska sig har sin grund i den vedertagna uppfattningen att deras testosteron gör dem ostoppbara - de kan inte besinna sig och bara måste få våldta den stackars gråtande flickan för annars sprängs de. Till och med Dr. Phil jämförde tonårskillar med tickande bomber som om de inte fick ge uttryck för sin bisarra kåthet skulle sprängas. Dr. Phil klämde även ur sig den intelegensbefriande repliken: "När testosteronet slår till finns det inget som kan stoppa en grabb". Okej, inte ens hans förnuft eller känsla för rätt och fel? Det här argumentet är under all kritik. Om testosteronet nu skulle göra män till intelegensbefriade puckon så skulle vi aldrig kunna ha män i maktpositioner i samhället med tanke på den risk det skulle medföra om nu testosteronet skulle få en man att tända till....Gud vet vad som kan hända då. Ironiskt i det här sammanhanget är att typ 99,99 % av maktpositionerna i Sverige utgörs av män. ¨Så lägg ner testosteronskitsnacket, sluta titta på Dr. Phil och låt mig gå naken!